Dag 17

Jag tittar på fotografierna, tänker på drömmen. Försöker fokusera, se skärpan och tydligt skilja mellan drömmen och verkligheten. Är det han? Är det vi?

Fly, fly, fly, om du vill, gör det! Och varför ska jag jaga dig för? Speciellt när jag förstår hur det ligger till, vem du är och hur du fungerar. Nej, tack.

Han ringer inte. Han ringer inte. Han vill verkligen inte prata med mig. Han ringer inte.

Han ringer och jag skiner upp en aning. Han ringer bara av gammal vana, eller för att han måste eller tycker synd om mig.
Han pratar utan glöd och jag känner inte igen honom längre. Egentligen var det väl kanske jag som ringde.



För en gång skull skulle jag vilja se sanningen.