Dag 56

Livet tar vändningar, lever på färden men ibland åker vi fel. Med olika varianter av kartor och vägbeskrivningar tror vi att vi hittar rätt, men ibland stämmer det inte alls. Allting kan inte jämt betecknas logiskt. Det finns heller inte bara en väg att välja till slutmålet. Ibland vill man helt enkelt inte komma fram, utan fortsätta åka. Vissa gånger är man vilse, medan andra gånger hittar man rätt direkt. När man är som mest förvirrad, när man just åkt vilse, så dyker det upp överraskningar
på vägen som kan leda en vart som helst.

X:
”När jag åker riktigt fort, då frihetskänslan andas på min nacke, när jag vet precis vart jag ska och hur jag ska hitta dit, då lockar varje avtagsväg mig att svänga av.”

Y:
”Gumman. Du ska inte svänga här, då åker vi fel. Åk bara rakt på.”

Dag 55

Vad hjärtat känner är omöjligt att förklara. Hur det känns där inuti, längst, längst inne på den plats så många kämpar med att
hitta till eller springa ifrån, går inte att beskriva med ord eller bilder.

Ibland på vägen kommer man till en situation eller möter en människa som gör att man hittar eller att man stannar upp i flykten. Och det känns som att komma hem. Man slappnar av, njuter och mår bra på alla möjliga plan. Man blir nästan lite sömnig för att det känns så tryggt, bekant och bekvämt.

X:
”Jag förstår varför du är tvungen att gå. Jag hade gjort precis samma sak om jag stod på din plats.”

Y:
”Jag vill inte gå, mina tankar snurrar och byter riktning hela tiden. Men jag har bestämt mig, hade bestämt mig innan jag kom hit, och därför måste jag gå.”

Dag 54

ögonblicket då jag ser på dig och du möter mig med dina ögons inre speglingar, då vill jag fånga stunden och bevara den
för evigt timmarna när vi ligger nära varandra och jag ser ditt vackra ansikte framför mig, då vill jag fånga vår kärlek och gömma den på en osårbar plats

X:
”Det är du och jag mot världen, min älskade!”

Y:
”Ja. Inget ska någonsin komma mellan oss.”