Dag 24

menstruation månadsrening,
(månads(blödning), reglering, (med.) mens(es)
1. Liknande en katt, med ögon, lukt och känsel på högspänn, jagar orädd. Jag ser objektivt, funderar objektivt, ser allt som jag aldrig sett det förr, allting blir tydligt och självklart. Hur kan jag ha missat det här, varför har jag aldrig sett det så här förut? Livet är bara en fasad, vi går alla här och spelar ett spel och vi går hur långt som helst för att överleva tiden. Jag, som är inkapslad i en bubbla som rullar runt, runt, ger mig själv huvudvärk. Tankarna går in i ett vilt, stort och blodigt slagfält och alla sinnen är på topp som för att skydda mig mot alla attacker. Nord, syd, öst, väst och allt där i mellan; Ingen hotar mig oberörd. Jag ser. Jag hör. Jag känner. 2. Vad är livet? Vad är kärlek? Varför gör vi alla varandra illa? Ska vi leva såhär? Detta kan inte vara rätt, det måste finnas någon anledning, något mer. Ta hand om mig, skydda mig, nej, jag menar, ta med mig på äventyr, ruska om min tillvaro! Flicka, kvinna, madam, poet, livsbejakare, klok, snäll, för snäll, arg, aggressiv, omöjlig, utsvävande, naiv, otydlig, skyddande, modig, moderlig, feg, rädd, ledsen, glad, liten, fet, ful, snygg, gudomlig, bitchig, tråkig, rolig, fantastisk, värdelös. Men vänta nu, vem är jag egentligen? 3. Mogen, porrig, kåt, ta mig nu som aldrig förr, ge mig vad jag tål, jag vill reta dig till vanvett, göra precis allt...nej, men vänta, inte där hi hi, det kittlas. Smek mig varsamt, sug på mitt bröst, kyss mig över hela kroppen, varje liten del. Ta mig analt, gör vad du vill, jag är din (Går det upp och ner för dig också?) Nej, usch rör mig inte. Mitt underliv är fult, jag känner mig äcklig och luktar illa. 4. Vad vill du med mig egentligen? Betyder jag något för dig? Åhh, älskling, du är så fin, så underbar. Vad skulle jag göra utan dig min älskade?

Dag 23

krypandes och krälandes på golvet och
marken
med öppna ögon som ser saker med
rundade hörn
och hör mors och snälla människors
lugnande röster

skriker när jag vill äta och gråter när jag
vill annat
får nyfikenhetens sår på kroppen när jag
lär mig att gå
men mår bäst när jag stilla får sova i
famnens värme

Tänk om jag kunde få vara liten igen. Bara för en stund.

Dag 22

Vill bara gömma mig och köra bort från denna värld in till nästa. Sitta där i farkosten och skrika ut min ångest så högt att ingen hör.

bort, bort, bort
lyssna på sånger om kärlek och låtsas
känna frihetsglädjen
men om jag inte hamnar på den menigslösa
återvändsgatan
så fastnar jag i rondellen innan

Det känns som om, i min hopplöshet, att jag redan har förstått detta med att leva. Jag har sett det. Upplevelser, händelser och människor runtomkring. Och är inte allt lika?



Till priset av ensamhet ska jag leva på mina villkor. Det är ju perfekt, då kommer det aldrig att finnas några problem. Då behöver jag aldrig bry mig om vad någon annan människa tycker, tänker och känner. Frihet. Känslolöst. Som ensamhetens skri, så ska det vara. Gå upp, koka kaffe, göra ingenting, se på teve, inte bry sig om någonting, koka mer kaffe, laga mat, diska, göra ingenting, inte tänka på någonting speciellt. En grå gestalt inlåst i hemmet. Där och då behöver jag inte kämpa för att göra mig förstådd. Där och då behöver det aldrig uppstå konflikter. Där och då behöver jag aldrig gråta (eller skratta). Där och då kan jag se ut som jag vill. Där och då kan jag tycka och tänka precis som jag vill. Där och då behöver jag aldrig möta någon eller någonting som får mig att fundera över ordet varför. Bra, då säger vi så. Punkt.

Dag 21

Stressad. Finnig, fet och blek. Kärleken är långt borta. Ensam. Hungrig. Trött och uttråkad. Svag och liten. Ledsen och nedstämd. Utmattade tankar. Orkar inte ens se mig själv i spegeln. Ångest. Orkeslös. Sömnproblem.




Blunda.
Vad ser du?
Ser du dig själv i absoluthet
eller ser du absoluthet i dig?

Dag 20

X lite alkoholpåverkad:
”Tänk om alla kunde få en chans att få uppleva sina innersta drömmar. Om det fanns en möjlighet att på ett enkelt sätt och ett varför inte sätt bara få vara den man är och få göra precis det man vill?”

Y lite mer alkoholpåverkad:
”Ja, varför är det sådan press idag, denna ideliga press att åstadkomma någonting – och vad egentligen? Få ett välbetalt och tillfredsställande arbete för att visa sig själv och alla andra vad man kan, vet och möjligen kan uppnå?”

X vis och förståndigt:
”Ja, precis. Det är som att mänskligheten har hamnat i ett meningslöst ekorrhjul. Utvecklingen går framåt, saker blir bättre, världen blir bättre eller sämre. Världen stimuleras, eller blir förstörd. Men vart tog den lilla människan vägen? Hennes inre förståelse, godhet och kärlek? Det är precis som om inte det betyder någonting längre.”

Y flummigt romantiskt:
”Världen, människan har blivit mer och mer som en robot. Men drömmarna då? Finns de kvar? Eller är drömmarna en fiktiv bubbla påverkad av världens måsten och mönster? Vad vill vi egentligen om man nu tar bort allting runtomkring? Vi kanske kan blunda och låtsas?”

X:
”Jag vill – och jag vill blunda tillsammans med dig.”

Dag 19

Snälla du som lyssnar…
ge mig tröst
jag behöver det så innerligt
ge mig någon eller något att lita på
något eller någon som ger mig trygghet
något eller någon som finns bredvid mig
någon som vet
någon som stannar
någon som självklart stannar kvar
någon


XY:
”Du är för ettrig.”
”Du har för högt självförtroende och är för
självständig.”
”Det handlar om principerna och dig går
det inte att diskutera med.”
”Jag orkar bara inte mer, du är för
krävande.”
”Jag har inte älskat dig på ett halvår.”


X:
"Jag vet och jag kan, vad vet och kan du?"
Y:
"Jag vet inte riktigt, vad tycker du?"

Dag 18

Jag brukar tänka på dig ibland, du tillfredställer mig i mina tankar, du fyller mig som kvinna och människa. Vem är du som leker inom mig, som ställer mig på linor och tvingar mig att gå balansgång? Du brukar ibland bara dyka upp, impulsivt infinna dig inom mig, lyfter upp mig till något som ännu är okänt, främmande och farligt härligt. Jag brukar längta efter dig, önska att jag kunde ta på dig, tala med dig, leva med dig. Att du fanns till. Ändå vet jag att du bara är en illusion, en fantasi, ett väsen som egentligen är jag.

Jag undrar var du kommer ifrån och vad du tidigare varit och vad du vill med mig. Ibland önskar jag att du aldrig visat dig, att jag aldrig känt av dig, att du aldrig ens en gång fått mig att uppleva dessa underbara stunder med känslor så starka. Att du aldrig givit mig alla dessa förhoppningar och bilder om livets perfekta kärlek som i verkligheten inte finns.