vi möttes i ett rus, då tiden var ingenting
såg på varandra, och förstod direkt
flög över höjder, och hoppades på allt
men landade på villovägars spår
dagen kom då känslan skulle mogna
likt en frukt skimrade ytan
men blev istället biten av vassa tänder
du ville, jag ville, säg det, säg det!
ingen sade någonting
och allting blev tyst och stilla
vi skildes i ett rus, då tiden ville backa
såg på varandra och förstod ingenting
rörde över gränser, och ville nå fram
men stoppades av lagar i kärlekens land
nu är vi åter varandras längtans ljus
och tiden är åter inget
ser varandra, men vågar inte titta
men vi båda vet att om tiden skulle leva
så skulle vi flyga igen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar